Malin Welin

"Tanken med fotot är enkel, jag vill förmedla vårkänslor. Jag är alltid väldigt glad på våren och just i år är det nästan mer än vanligt. Jag tror mycket på att man själv står för sin tro och att du kan skapa dina egna känslor, alltså ingenting med religion utan helt enkelt du. Jag lät Linnea vara modell hemma hos mig och jag jobbade mycket med hur ljuset från solen föll och huruvida fokuset skulle vara på linnea eller blommorna. Sedan satte jag ihop två bilder där den ena hade fokus på Linnea och den andra på blommorna, men att båda bilderna ändå har det andra med. Sist la jag till textraden 'Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte någon sätter fart' för den står för många minnen från tidigare skolavslutningar och annat som har med sommaren att göra. För trots att jag var mindre gav sommaren mig en otroligt mycket lyckligare känsla. Och fast att det i år är att jag är glad över andra saker är det fortfarande samma lyckliga känsla."
Felicia Olsson, Nikolina Pemac, Malin Johansson, Matilda Bertlin







"EN TJEJS PROBLEM I DAGENS SAMHÄLLE
...suktet efter att passa in, beslut man tar, ångest, följder och konsekvenser
Allt detta är en del av allt för många unga tjejers vardag. Saker som en stor mängd av oss blundar för.
bild 1: festen, det var här allting startade, konsekvensena som kommer efter bild 2: morgonen efter festen, börjar vakna till.. bild 3&4: inser att hennes trosor är nerdragna och att någonting har hänt bild 5: oroligt och kollar ifall hon är gravid bild 6: mår dåligt över hela situationen, känner sig ensam och ledsen, mår illa och allmänt dåligt bild 7: vågar inte prata med någon, tar till rakbladat "
Anna Blohm

"Jag hade valt att hålla på med Photoshop och foto på den estetiska verksamheten, så jag valde att fotografera min syster Sofia. Eftersom jag går samhäll så skulle min bild förknippas med samhället, och sport tillhör ju samhället. Basket är ju en sport, men jag ville göra den lite annorlunda. För att det skulle synas att jag redigerat bilderna i Photoshop så valde jag att sätta ihop flera bilder i en. Jag hade satt kameran på ett stativ så alla bilder jag fotograferade kom i samma höjd och vinkel, sen fick Sofia flytta sig på olika platser så att jag fick olika bilder på henne. Sedan öppnade jag upp alla bilder jag ville använda i Photoshop. Jag valde bilden när hon lutar sig mot basketkorgen som bakgundsbild. Resten av bilderna klippte jag till och beskärde så de skulle passa in i bakgundsbilden. Jag har dragit upp kontrasterna i gräset så det skulle bli grönare, och på himlen så den skulle bli blåare. Jag har även använt filtret "smart skärpa", det ger bilden mer skärpa och klarare färger. Jag använde mig utav Adobe Photoshop CS2 och min kamera Canon PowerShot G9."
Josefin Brickman





"Misshandel.
Vandalisering.
Självmord.
Utseendefixering.
Ångest.
Avundsjuka.
Hat.
Allt det här finns i vårt samhälle. Vårt välutvecklade, bekväma och relativt rättvisa samhälle. Varför? Borde inte vi le och skratta, kramas och dansa över hur lyckligt lottade vi är? Vi har bilar, vi har mat, vi har råd till skola och dina syskon svälter inte ihjäl framför dig; varför skulle vi ens bry oss om något så värdelöst som vandalisering? Varför ler vi inte? Istället verkar det vara fattigt folk, folk som verkligen har det jobbigt, som ler mest. Vad har de som inte vi har? Vad fattas i vårat perfekta samhälle? Varför är vi inte lyckliga, trots att vi har allt?
Just det, vi har allt... men vi vill ändå ha mer. Mer av vad? Det finns alltid en längtan, ett gnagande behov, ett tomt hål som vi inte vet hur vi ska fylla.
Jag tror att vi glömmer vad som egentligen är viktigt. Vad det är som egentligen gör en glad. Saker som vi tar för givet, som vi överser, som vi glömmer. Kanske är det för sent. Kanske har vi glömt bort hur man njuter. Kanske vet vi inte vad riktig glädje är längre. Kanske har bekvämligheten blivigt en drog och att vi bara kan känna oss låtsaslyckliga genom att ta en fix. Men jag vet. Jag vet i alla fall vad jag skulle sakna om jag plötsligt dog. Inte skulle jag sakna bilen eller sminket eller inte ens TV:n. Jag skulle sakna helt andra saker. Saker som vi alla tar för givet, men som ändå ger mer lycka än alla flatscreens i världen. Så jag har försökt att fånga någon sorts inre lycka. Lycka som många tar för givet och inte längre märker.
Metod:
Jag snodde min kompis systemkamera och tog några bilder. (Flickan som matar änderna är tagen med min kamera = den är mycket suddigare).
Jag och min systemkamera-kompis fixade till bilderna lite i Photo Shop. Ändrade kontrasterna mycket och gjorde vissa färger starkare o.s.v.
Lätt som en plätt!"
Julia Åberg






"Det jag vill visa med bilderna är på all sorg som finns omkring oss. Från början hade jag tänkt teckna kärlek men sedan tänkte jag efter, vad är vanligast? Kärlek och lycka eller sorg och ensamhet? Tyvärr blev svaret det senare därav mina bilder. Tekniken jag använt till alla bilder är att jag först skissat upp bilderna, tuschat och sedan färglagt dem.
Bild 1: Den här bilden har jag gjort som någon som slags framsida till serien. Jag tycker den visar på sorg och förtvivlan vilket är vad hela bildserien handlar om.
Bild 2: Den här bilden gjorde jag för att visa på hur barn blir offer i föräldrars bråk. Hennes vita dräkt visar på ett barns oskuldsfullhet medans hennes röda hår visar på hur hon vill synas. Hur hon vill ha sina föräldrars uppmärksamhet.
Bild 3: Bilden föreställer en tjej som bli lämnade av sin kille kanske. Men det behöver inte vara en kille som lämnat en. Bilden visar på sorgen och rädslan att bli lämnad.
Bild 4: Den här bilden gjorde jag för att visa på krigs hemskheter. Hur oskyldiga blir offer för saker de egentligen inte har något att göra med. Den ska också visa på ensamhet och uppgivenhet.
Bild 5: Det här en väldigt manga inspirerad bild. Jag gjorde den dels för att visa hur stilen verkligen ser ut, med rätt kläder o.s.v. Sen tror jag bilden kan tolkas på två sätt, antigen är flickan död och killen ber att han ska ta hans liv också eller så lever flickan och han skyddar henne med sig själv och ber att han ska ta honom istället. Att den "onda" i bilden inte har något ansikte är just för att jag inte tycker ondskan har något ansikte.
Bild 6: I den här bilden är det meningen att man ska se nått slags hopp igen. Även om den ser sorgsen ut så är min tanke att man ska se en ängel. En ängel som pånyttföds ur ett hoppets blomma och lyser upp mörkret."
Susanna Vestin

"Min praktiska del av esteten hade "tema protection", tumvantarna är ju ganska uppenbart ett skydd mot kyla och jag tycker att vantarna jag gjorde symboliserar allt skydd som finns i världen. Min serie om kondomerna som vill skydda människorna, var ett ganska roligt projekt som stärkte budskapet i det hela. Världens människor blir sämre och sämre på att skydda sig själva och bry sig om alla människor runt omkring, och därför tycker jag att alla borde bli lite bättre på det. Allt från kondomer till bilbälten till långkalsonger.. Vi måste bli bättre på allt för vi har bara en enda kropp! Det var vad jag ville visa med mitt lilla projekt!"
Angelica Önerud

"Jag har alltid gillat Liselotte Watkins illustrationer, men jag har aldrig lyckats hitta något tryck eller liknande när jag gått i affärer. Det var så idéen med väggmålningen kom till, istället för att betala dyra pengar för ett originlatryck som är i princip omöjligt att få tag på, så skulle jag måla en egen version av en del ur livet, i bästa Watkins-anda.
Bilden är målad i svartvitt, dels för att motivet inte ska skära sig med övriga färger och inredningsdetaljer i rummet, men också för att livet ibland faktiskt kan vara svart på vitt, även om det är sällynt. Själva motivet i sig tycker jag visar på att man behöver en paus från allting ibland, man är ständigt "på språng" genom livet och alltför sällan sätter man sig ner och bara bjuter av tillvaron. Tjejen i motivet ser ut precis som om ingenting fattas henne, hon är sig själv och hon lever i nuet..."